Riskbedömning vid tjällossning

När temperaturen stiger på vårkanten uppstår tjällossning, som förvandlar tidigare hård frusen mark till blöt och mjuk.

– För den som använder lift gäller det att vara extra uppmärksam på markförhållandena där man antingen ska köra eller sätta ned stödben. Tjällossning kan innebära att marken inte håller för tyngden, säger Jenny Forssell på Liftutbildningsrådets kansli.

Marken kan på ytan se ut att vara hållbar, men när lifthjulen eller stödbenen belastar den kan dessa sjunka ned och i värsta fall riskerar liften att välta.

– En riskbedömning måste göras för att avgöra om extra åtgärder behövs eller om arbetet måste avbrytas till dess underlaget stabiliserats.

– Stockmattor är ett hjälpmedel som kan behövas för att sprida ut hjulens eller larvernas belastning på en större yta. Underläggsplattor under stödbenen kan behövas för att sprida ut stödbenens belastning på en större yta. Plattor brukar följa med en lift, men det kan behövas större plattor när marken blir blöt och mjuk, som vid tjällossningen.

Generellt gäller att om man är osäker på markens beskaffenhet så ska man använda större plattor. Ansvaret ligger på liftoperatören.

Större liftar har större tyngd, men också större hjul som fördelar trycket över större yta.

– Man kan luras tro att mindre och lättare liftar innebär mindre risk, men eftersom hjulen då också är mindre blir ytan som fördelar trycket liten.

Extra noggrannhet krävs när det handlar om bomliftar. När bommen svänger kan nästan all tyngd hamna på ett av hjulen eller ett av stödbenen.

– Det innebär en extra stor olycksrisk. När man svänger runt bommen måste man vara extra uppmärksam på detta.

Riskbedömningen måste också ta hänsyn till vilken typ av underlag som gäller. Under tjällossningen är mark som exempelvis gräsmattor extra riskfylld. Trottoarer och parkgångar med ett tunt asfaltlager är också exempel på markförhållanden som kanske inte klarar tyngden från liften vid tjällossning.

Dela dina tankar

Click to access the login or register cheese