Så går en utbildning och LUR-kontroll till

Den 15 augusti fick åtta kursdeltagare grundutbildning i liftanvändning i Spånga under ledning av Mattias Eriksson, Lipac. I samband med kursen gjorde LUR:s Peter Strand en utbildningskontroll.
– Det var en bra kurs med perfekt antal deltagare. Praktikdelen var speciellt bra eftersom tre liftar användes, vilket betydde att ingen av kursdeltagarna fick stå och vänta, säger Peter Strand.
LUR:s webbredaktör Jan Bjerkesjö följde med till Spånga för att spegla hur en utbildning och en utbildningskontroll går till.

Liftutbildningsrådet, LUR, har som målsättning att göra 20 utbildningskontroller per år, både anmälda och oanmälda. Som ett led i den målsättningen sattes alltså Lipacs grundkurs under lupp. Kontrollerna leder till att liftutbildningar enligt LUR:s liftläroplan håller en hög nivå och att den som köper en utbildning kan lita på kvaliteten.
Lipac Liftar har en fordonsflotta på ca 1.100 liftar, minikranar och teleskoplastare. I samarbete med LUR erbjuds deltagare LUR-auktoriserade liftutbildningar enligt Liftläroplanen (LLP), men Lipac utbildar även inom andra arbetsområden som fallskydd, travers, säkra lyft och heta arbeten.

Instruktör sedan ett år
Sedan ett år tillbaka arbetar Mattias Eriksson som utbildare för Lipac, både när det gäller liftutbildningens grund- och repetitionskurser, fallskydd och heta arbeten. Han leder kurser både på svenska och engelska. I snitt handlar det om ett par till tre kurser i veckan.
– Något man måste vara medveten om som instruktör är att många som kommer till kurserna inte är vana vid att sitta i en lektionssal. När folk ser ut att börja tappa fokus gäller det att vara alert, både genom att ge bensträckare och att hålla en humoristisk nivå i utbildningen. Står man bara och pratar paragrafer och statistik kommer det inte att fungera.
Det är alltid några deltagare som har lätt för att uttrycka sig, vilket är bra för att hålla diskussionerna igång, men för instruktören gäller det att få med alla.
– I dag har vi haft bra diskussioner i gruppen, med det är något som varierar. För mig gäller det att se till att alla deltar i diskussionerna.

Många har förkunskaper
Förkunskaperna varierar också stort mellan kursdeltagarna.
– Jag skulle säga att cirka 75 procent bland de som går grundkursen har erfarenhet av liftar sedan tidigare. Några kan ha kört flera år medan andra är helt oerfarna. Jag försöker para ihop deltagarna två och två, med en erfaren och en oerfaren, när det gäller den praktiska delen så att de ska känna stöd och trygghet. Sedan har det hänt att man själv får åka med ibland.
Dyslektiska deltagare är inget problem eftersom provsvaren består av kryssfrågor. Dyslektiker kan också få göra det teoretiska provet muntligt. Kurser med tolkar tar något längre tid, men är heller inget problem när det gäller kurstiden.
Under året som instruktör och utbildare har Mattias löpande gjort ändringar i sitt kursmaterial. Normalt sitter han i Gävle och har även Borlänge som hemmabas, men ett par till fyra gånger i månaden åker han till Stockholm.
– Vi har en powerpoint och böcker som kursmaterial och powerpointen har jag ändrat i löpande. Vi är tre som sysslar med utbildningar och vi försöker gå på varandras kursen för att hitta nyheter och få inspiration. Min chef är Katarina Jacobson och hon har lång erfarenhet, liksom konsulten Daniel Kullgren på DK Utbildning som vi samarbetar med. Sedan försöker jag följa med i det som händer och tyvärr är det ofta olyckor som blir aktuella och vad man kan lära sig av dessa.

Praktikdelen under eftermiddagen
En kursdag är uppdelad i en teoridel under förmiddag och en praktikdel under eftermiddagen. I Spånga får kursdeltagarna lära sig manövrera tre olika typer av liftar. Mattias Eriksson lägger stor vikt vid just säkerheten under praktikpasset, som inleds av kontroller av liftarna före körningen. Mattias lägger vikt vid att alla ska ha förstått hur liftarna används och att dessa är kontrollerade för passet. Kontroller där även kursdeltagarna deltar.
– Ta det lugnt och ta dig tid att göra rätt. Känns det inte rätt och säkert så är det förmodligen inte det, manar han kursdeltagarna.
Pelle Söderström från Söderhamn och Tony Karlsson, Triennium Stockholm, är två av deltagarna i Spånga. Pelle är elektriker med eget företag och har gått kursen tidigare.
– Jag börjar komma upp på nya höjder och behöver utbildningen för att kunna ta de jobben. Just nu är jag inhyrd med arbete vid Järva kraftstation. Det här är en bra kurs, Mattias säger många tips på saker man ska tänka på och som är lätt att missa.
Tony Karlsson har jobbat under många år med bland annat skyliftar och behöver utbildningen för att få utbildningsbevis.
– Fullärd blir man aldrig och kursen är bra på det sättet att man får en insikt i flera olika lifttyper, som jag kommer att arbete med redan under morgondagen. Det är ett krav från arbetsgivaren att man har utbildningsbevis – dokumenterad kunskap, vilket är bra.
Det är vad Arbetsmiljöverket kräver att arbetsgivarens skriftliga tillstånd att använda lift ska baseras på.
– Kursen är bra med många roliga diskussioner. Tyvärr är tiden komprimerad så att man inte hinner prata med övriga kursdeltagare om deras vardag.

Tekniken utvecklas hela tiden
Den stora skillnaden mot tidigare är att tekniken i liftarna hela tiden utvecklas, menar Tony.
– Tekniken tar över allt mer vilket innebär att mitt jobb både blir lättare och svårare! Sedan tycker jag det borde vara lag på att arbetsgivare och arbetsledare ska ha gått den här kursen.
Just mötet med kursdeltagarna säger Mattias Eriksson är det som ger honom mest.
– Det är kul att träffa alla möjliga typer av människor, inte bara hantverkare. Jag träffar folk som jobbar på allt från museum till stuntmän. Det finns de som jobbar med saker man inte har en aning om, jag har haft en elev som jobbade med att göra rent kristallkronor till exempel!

Perfekta förhållanden
Utbildningskontrollanten Peter Strand från LUR menar att åtta kursdeltagare och tre olika liftar är perfekt för en utbildning.
– Ingen behöver stå och vänta på att få köra liftarna. Sedan måste deltagarna förstå att liftarna man använder här på utbildningen inte är de samma som man kommer att använda på arbetsplatserna. Ingen lift är den andra lik och man måste göra en egen kontroll av hur liften fungerar.
Har man inte kört liftmodellen ligger ansvaret på arbetsgivaren att operatören får en maskinintroduktion av någon som kan liftmodellen. Den introduktionen åtar sig ofta uthyraren på arbetsgivarens uppdrag.
– Utbildningskontrollerna pågår hela tiden med båda förbokade och oanmälda besök. Vill ett utbildningsföretag att vi gör en kontroll är det bara att höra av sig till LUR:s kansli, säger Peter Strand.

Fotnot: alla åtta som deltog i utbildningen vid detta tillfälle klarade såväl teorin som praktiken.

Text och foto: Jan Bjerkesjö

Denna nyhet lades in under Allmänt. Spara som bokmärke: permalänk.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *