Nyheter om liftsäkerhet och liftutbildning

Dokumenterade kunskaper även för medföljande

Alla som använder och befinner sig i en liftkorg ska ha skriftligt tillstånd från arbetsgivaren som baserats på dokumenterade kunskaper om personens förmåga att säkert genomföra de arbetsuppgifterna som ska utföras.

– Den som kör liften ska, förutom dokumenterade kunskaper och arbetsgivarens skriftiga tillstånd, ha god kännedom om den aktuella liften. Om så inte är fallet ska föraren ges en maskintroduktion av någon som är väl förtrogen med liften som används, säger Jan Åström, Liftutbildningsrådets ordförande.

– Den som är medföljande ska också ha arbetsgivarens skriftliga tillstånd och detta ska vara baserat på dokumenterade kunskaper om personens förmåga att säkert genomföra det arbete som personen ska utföra, säger Jenny Forssell på Liftutbildningsrådets kansli.

Grundreglerna finns angivna av Arbetsmiljöverket i föreskrifter om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6). Alla som använder en lift ska ha arbetsgivarens skriftiga tillstånd, vilket ska vara baserat på dokumenterade kunskaper om det arbete som ska utföras.

– Ansvaret för dokumentationen ligger på arbetsgivaren. Alla som befinner sig i liften ska ha skriftligt tillstånd för detta från arbetsgivaren, säger Jan Åström.

Vilken dokumenterad kunskap som den medföljande behöver vid enstaka arbeten avgör arbetsgivaren, baserat på personen som beordras utföra arbete från liften. Det gäller också exempelvis hur en nödsänkning av liften går till om en nödsituation skulle uppstå.

När det gäller användningen av fallförhindrande utrustning måste alla som befinner sig i liften ha kunskapen om när och hur samt vilken fallförhindrande utrustning som ska användas.

– Även medföljaren ska ha kunskap hur man agerar i en nödsituation, genom att exempelvis kunna manövrera arbetsplattformen till en säker position. Det kan exempelvis ske genom att operatören informerar den medföljande, säger Jan Åström.

– Alla arbetssituationer är unika. Riskbedömningen som ska göras innan arbetet utförs måste ta hänsyn till dessa, säger Jenny Forssell.

Ämne: Allmänt | Kommentera

Riskbedömning vid tjällossning

När temperaturen stiger på vårkanten uppstår tjällossning, som förvandlar tidigare hård frusen mark till blöt och mjuk.

– För den som använder lift gäller det att vara extra uppmärksam på markförhållandena där man antingen ska köra eller sätta ned stödben. Tjällossning kan innebära att marken inte håller för tyngden, säger Jenny Forssell på Liftutbildningsrådets kansli.

Marken kan på ytan se ut att vara hållbar, men när lifthjulen eller stödbenen belastar den kan dessa sjunka ned och i värsta fall riskerar liften att välta.

– En riskbedömning måste göras för att avgöra om extra åtgärder behövs eller om arbetet måste avbrytas till dess underlaget stabiliserats.

– Stockmattor är ett hjälpmedel som kan behövas för att sprida ut hjulens eller larvernas belastning på en större yta. Underläggsplattor under stödbenen kan behövas för att sprida ut stödbenens belastning på en större yta. Plattor brukar följa med en lift, men det kan behövas större plattor när marken blir blöt och mjuk, som vid tjällossningen.

Generellt gäller att om man är osäker på markens beskaffenhet så ska man använda större plattor. Ansvaret ligger på liftoperatören.

Större liftar har större tyngd, men också större hjul som fördelar trycket över större yta.

– Man kan luras tro att mindre och lättare liftar innebär mindre risk, men eftersom hjulen då också är mindre blir ytan som fördelar trycket liten.

Extra noggrannhet krävs när det handlar om bomliftar. När bommen svänger kan nästan all tyngd hamna på ett av hjulen eller ett av stödbenen.

– Det innebär en extra stor olycksrisk. När man svänger runt bommen måste man vara extra uppmärksam på detta.

Riskbedömningen måste också ta hänsyn till vilken typ av underlag som gäller. Under tjällossningen är mark som exempelvis gräsmattor extra riskfylld. Trottoarer och parkgångar med ett tunt asfaltlager är också exempel på markförhållanden som kanske inte klarar tyngden från liften vid tjällossning.





Ämne: Allmänt, Instruktör, Maskiner¨, Utbildning | Kommentera

Auktorisation ger köparen trygghet

Den som köper en liftutbildning från Liftutbildningsrådets auktoriserade utbildningsföretag ska känna trygghet i att utbildningen är kontrollerad och kvalitetssäkrad. Det är skillnaden jämfört med att köpa en utbildning från ett icke-auktoriserat utbildningsföretag.

– Auktoriserade utbildare är en kvalitetsgaranti för kunden, som då har vetskap om att utbildningen och utbildningsmaterialet granskats och uppfyller kraven i Liftläroplanen, som i sin tur faller under ISO-standarden, säger Jenny Forssell, Liftutbildningsrådets kansli.

Liftutbildningsrådet, LUR kontrollerar kontinuerligt både företag, instruktörer och utbildningsmaterial oavsett om det är digitalt eller tryckt.

– Vi ställer krav på teoriprov genomförs och övervakas av examinator, att provet följs av praktisk utbildning och prov enligt våra kvalitetskrav. Allt det leder till att utbildningsföretaget utfärdar ett utbildningsbevis, som har en kvalitetsstämpel, säger Jan Åström, LUR:s ordförande.

Liftutbildningsrådets verksamhet bygger på att utbildningsföretag och instruktörer frivilligt följer Liftläroplanens riktlinjer och ställer sig frivilligt till kontroller av verksamheten från LUR:s representanter. Den kund som väljer att köpa utbildning från ett auktoriserat utbildningsföretag ska veta att verksamheten är kontrollerad och godkänd av LUR.

– Den som köper utbildning från ett icke-auktoriserat utbildningsföretag kan inte förlita sig på den kontrollen även om företaget säger sig följa LUR:s liftläroplan, säger Jenny Forssell.

Skillnaden är också att om en kund blir missnöjd så kan man vända sig till LUR, som följer upp ärendet med utbildningsföretaget. Den uppföljningen kan inte göras med ett icke-auktoriserat företag.

– Den person som ska skriva ut ett skriftligt körtillstånd kan känna trygghet genom det utbildningsbevis som det auktoriserade utbildningsföretaget ger kursdeltagaren. Utbildningen är kvalitetssäkrad, säger Jan Åström.

Liftutbildningsrådets verksamhet har pågått sedan 2007 och alla auktoriserade utbildningsföretag finns förtecknade på LUR:s hemsida. Dessa företag har rätt att använda LUR:s logotyp och utbildningsbevis.

– Vi kan nämna att i samband med våra regelbundna kontroller så händer det att utbildningsföretag som inte uppfyller våra krav också blir uteslutna, säger Jan Åström.

Ämne: Allmänt, Organisationer, Riktlinjer, Utbildning | Kommentera

Revidering av ISO-standarder, del av LUR-konferensen

I samband med Liftutbildningsrådets konferens i Örebro 2019-04-04 kommer revideringen av ISO 18878 och ISO 18893 att vara en del av programpunkterna.

– Vi kommer att presentera revideringsarbetet och ge konferensdeltagarna möjligheten att titta närmare på standarderna i arbetsgrupper och lämna synpunkter, som jag kan framföra i den europeiska arbetsgruppen, säger Jan Åström, LUR:s ordförande.

Liftutbildningsrådets läroplan är utformad efter standarden SS ISO 18878:2013 ”Mobila arbetsplattformar – utbildning av operatör (förare)” som i sin tur hänvisar till SS ISO 18893:2014 Mobila arbetsplattformar – Säkerhetsprinciper, kontroll, underhåll och drift.

Jan Åström sitter sedan flera år tillbaka med i standardiseringskommittéerna, både i Sverige och internationellt, och kan framföra synpunkterna från LUR-konferensen vid den europeiska arbetsgruppens möte i London i maj.

I Europa finns maskindirektivet, som lägger fast grundläggande bestämmelser för tillverkning av maskiner, vilket alla maskiner måste uppfylla.  Produktstandarder har tagits fram av europeiska experter och när det gäller liftar finns en tillverkarstandard som är harmoniserad till maskindirektivet. Den tillverkare som följer EN 280 kan skriva en egen försäkran om överenstämmelse och CE-märka maskinen.

Grunden för LUR:s Liftläroplan är SS ISO 18878:2013 ”Mobila arbetsplattformar – utbildning av operatör (förare)”, som i sin tur hänvisar till SS ISO 18893:2014 Mobila arbetsplattformar – Säkerhetsprinciper, kontroll, underhåll och drift. Båda är nu aktuell för revidering. Jan Åström är ordförande i den tekniska arbetsgruppen ISO TC 214 WG1 som lägger förslag till revideringar av standarden.

Ämne: Allmänt, Instruktör, Konferens | Kommentera

En liftutbildning innehåller alltid praktik


Liftutbildningsrådet, LUR ställer som krav att praktik alltid ska ingå i en liftutbildning oavsett om det handlar om grundutbildning, repetition eller e-learning.

En utbildning utan praktik följer varken Liftläroplanen eller ISO-standarden.

– Det är många delar som ska ingå i praktikdelen, som daglig tillsyn, nödsänkning, kontroll av besiktningsintyg, positionering, köra i snitslad bana, avspärrning med mera, säger Peter Strand, LUR:s kansli.

Praktikdelen inleds med att instruktören leder elever i en arbetsplatsinspektion med riskbedömning, där eventuell avspärrning ingår som en del.

– Det är viktigt att instruktören har förberett kursen genom att kontrollera de liftar som ingår så att dessa går att användas, att besiktningsintyget är ok och att nödsänkningsanordningen fungerar så att ingen tidsspillan sker när utbildningen väl har startat, säger Jan Åström, LUR:s ordförande.

LUR har rekommendationer när det gäller antal elever, maskiner och instruktörer. I de allmänna råden till LLP står bland annat: ”En riktlinje är att en kurs med 10–15 elever, en instruktör, två bomliftar och en saxlift, bör omfatta minst 8 timmar. För att elever med låg kunskap ska hinna med alla moment i utbildningen under en dag, kan utbildningen genomföras med färre elever eller fler instruktörer.”

– Den praktiska delen måste få ta den tid som behövs för att varje elev klarar av vad som krävs, säger Jenny Forssell, LUR:s kansli.

För att den praktiska utbildningen ska vara effektiv, om exempelvis flera liftar användas på olika platser, kan instruktören behöva extra hjälp. En sådan medhjälpare behöver inte vara en auktoriserad utbildare, utan kan vara en person med erfarenhet av den lift som ska användas, exempelvis en person från uthyrningsföretagets depå eller liknande. Huvudsaken är att säkerheten är A och O.

– Det är dock ett krav att en auktoriserad instruktör närvarar och är ansvarig att utföra den praktiska examinationen för varje elev, säger Jan Åström.

En liftutbildning som inte innehåller en praktikdel uppfyller inte LUR:s krav.

Ämne: Allmänt | Kommentera

Målet står kvar vid 20 utbildningskontroller

Under 2018 var målet för Liftutbildningsrådet, LUR 20 utbildningskontroller och samma mål gäller för 2019. LUR har utsett tre personer för att utföra utbildningskontroller och som grund till dessa finns en mall till checklista.

Utbildningskontroller innebär att en person utsedd av LUR besöker en liftutbildning hos ett auktoriserat utbildningsföretag för utvärdering om utbildningen följer liftläroplanen och håller en kvalitetsnivå. Det är viktigt med hög kvalitet på utbildningen eftersom kunskap räddar liv.

– För enhetlighet och stöd vid kontrolltillfället har vi utarbetat en mall och checklista för utbildningskontrollanterna, vilket också gör att vi har dokumentation av vårt arbete, säger Jenny Forssell vid LUR:s kansli.

Det som kontrollanten tittar på gäller såväl teori- som praktikdelen. Vid teorin ska utbildningen bland annat innehålla olika maskintyper och liftarnas uppbyggnad. Vilka lagar och regler som gäller är förstås också av vikt.

För att vara skyddad gäller förstås en riskanalys inklusive arbetsplatsinspektioner. Den personliga skyddsutrustningen som ska användas är också av allra högsta värde.

Det teoretiska slutsprovet tar upp saker som tillverkarens skyldigheter, bestämmelser och standarder, klassificering, teknologi, kategorier av plattformar samt säkerhet. Proven ska alltid ske under överinseende av auktoriserad examinator.

Under praktikdelen gäller praktiska övningsmoment av olika slag innan det är dags för det praktiska slutprovet. Också det ska ske under överinseende av auktoriserad examinator.

LUR:s kontrollant prickar av delarna i utbildning enligt sin checklista och gör även en bedömning av instruktörens kompetens. Allt detta för att säkerställa kravet som ställs på LUR:s auktoriserade utbildningsföretag och instruktörer.

Innan kontrolltillfället har utbildningsföretagets utbildningsmaterial granskats och vid kontrollen utvärderas hur väl instruktören använder sig av materialet i sin undervisning.





Ämne: Allmänt | En kommentar

Logistik kring praktiken vid repetitionsutbildning

Senast fem år efter liftutbildningen ska kunskaperna verifieras genom en återexamination. Har man under dessa år kört lift regelbundet så är Liftutbildningsrådets, LUR:s rekommendation en repetitionsutbildning som ska omfatta totalt fyra timmar inklusive examination. Grundutbildningen omfattar åtta timmar.

Några utbildningsföretag försöker genomföra både grundutbildningen och repetitionsutbildningen under samma dag, vilket kan ställa till det när det gäller logistiken kring den praktiska delen.

– Om det kommer personer som ska repetera på samma utbildning som de som ska genomgå grundutbildningen så bör man göra en heldagsutbildning, säger Jenny Forssell på LUR:s kansli.

– Det brukar inte bli bra när man blandar praktikdelen, där det samtidigt både ska göras snabba uppkörningar av de som har erfarenhet samtidigt som praktikdelen av grundutbildningen sker för de som inte har någon erfarenhet.

Många utbildningsföretag väljer att arrangera åtta timmars utbildning både för de som ska gå grund- och repetitionsutbildningen.

– Det är ett sätt. Ett annat är att separera att de som ska gå repetitionsutbildning kommer vid en tidpunkt då inga andra är med.

Det är en slutsats som dragits vid utbildningskontroller av auktoriserade utbildningsföretag.

– Jag har ett tips om att man kan genomföra praktikdelen av repetitionsutbildning tidigare på morgonen innan deltagarna på grundkursen kommer, säger Peter Strand, en av LUR:s utbildningskontrollanter.





Ämne: Allmänt | Kommentera

Chans att påverka revidering av ISO 18878

Liftutbildningsrådets läroplan är utformad efter standarden SS ISO 18878:2013 Mobila arbetsplattformar – utbildning av operatör (förare), som nu är öppen för möjlighet till revision. Nu har svenska liftinstruktörer chansen att påverka arbetet.

Instruktörer kan tala om vad man tycker är fel i standarden eller vad som borde förstärkas. Det har Jan Åström, Liftutbildningsrådets ordförande möjlighet att framföra vid den europeiska arbetsgruppens möte i London i maj 2019. Instruktörer kan framföra sina kommentarer genom att ta kontakt med Jan Åström.

Jan Åström sitter sedan flera år med i standardiseringskommittéerna, både i Sverige och internationellt.

– Vårt europeiska näringsliv är reglerat efter så kallade direktiv. I Europa finns maskindirektivet, som lägger fast grundläggande bestämmelser för tillverkning av maskiner, vilket alla maskiner måste uppfylla.

Produktstandarder har tagits fram av europeiska experter och när det gäller liftar finns en tillverkarstandard som är harmoniserad till maskindirektivet. Den tillverkare som följer EN 280 kan skriva en egen försäkran om överenstämmelse och CE-märka maskinen.

– Just EN 280 har vi nu slutfört en revidering på vilket inom ett år ska leda fram till nya regler.

I Europa finns även ett användardirektiv som reglerar hur man får använda maskiner och utrustning.

– Det är inte lika lätt att hantera som maskindirektivet eftersom användardirektivet landar i ett stort antal nationella lagar. I Sverige har vi Arbetsmiljölagen och därför finns AFS, Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2006:6 om användningen av lyftanordningar och lyftredskap.

Den hänvisar i sin tur till svensk standard och här gäller SS ISO 18878:2013.

– Där har LUR medverkat till att den har blivit översatt från engelska till svenska så att det finns en möjlighet att ge utbildningsföretag och instruktörer vägledning.

Den har också legat till grund för LUR:s liftläroplan.

– Den senaste utgåvan har nu funnits i fem år och i slutet av 2018 kom det en förfrågan från ISO, där den svenska organisation SIS är medlemmar, om en revidering.

Jan Åström är ordförande i den tekniska arbetsgruppen ISO TC 214 WG1 som lägger förslag till revideringar av standarden.

– På fem år händer det så mycket att det nu finns ett beslut att den ska revideras. Liftarna har inte bara utvecklats tekniskt utan har även blivit betydligt högre.

Det finns i dagsläget 32.000 besiktade liftar i Sverige.

– Mötet med arbetsgruppen ISO TC 214 WG1 i London 13-14 maj kommer jag att delta i och där kommer det troligen att fattas beslut om att inleda revideringsarbetet. Det kommer säkert att pågå under minst ett år framåt.

Grunden för standardiseringsarbetet i ISO är globala rekommendationer.

Något som Jan Åström själv funderar över att ta upp är regler kring de höga liftar som nu finns på marknaden.

– Om operatören är uppe på hög höjd kan det vara svårt att bedöma markens beskaffenhet vid förflyttningar. Det kanske är läge nu att införa regler att om du är över en viss höjd så får du inte flytta på liften. För att göra det måste du sänka liften till en viss höjd.

En annan sak som diskuteras inom LUR är revidering av vilka krav på kompetens som ska ställas på utbildningsföretag och instruktörer.





Ämne: Allmänt, Instruktör, Organisationer, Riktlinjer | Kommentera

Dialogen grunden till en bra liftutbildning

Dialogen mellan instruktören och eleverna på en liftutbildning och även dialogen mellan eleverna är vad som kännetecknar en bra liftutbildning.

– Den första kaffepausen startar oftast den dialogen. Det är då som eleverna vågar börja diskutera och ställa frågor. Det är viktigt att instruktören sätter igång den dialogen, säger Jan Åström, Liftutbildningsrådets ordförande.

Det är erfarenheterna som Liftutbildningsrådet, LUR har gjort under sina besök och kontroller av liftutbildningar, som varje år ser cirka 200 av de omkring 30.000 elever utbildas och får sitt kursintyg som bevis på sina kunskaper.

– Instruktören ska vara påläst och väl förberedd när kursen startar. Börja med att berätta vad dagens teoretiska och praktiska del innehåller och var tydlig med att få igång frågorna och dialogen. Fråga hur eleverna kommer i kontakt med liftar i sitt arbete och vilken erfarenhet de har sedan tidigare, säger Peter Strand, LUR:s kansli och en av de som regelbundet gör besök och kontroller på de auktoriserade utbildningsföretagen.

Dialogen är viktig för att göra utbildningen bättre menar både Peter Strand och Jan Åström.

– Det är bra om instruktören har läst igenom deltagarlistan innan starten och därmed har fått en uppfattning om från vilka branscher som eleverna kommer från. En god pedagog håller dialogen levande genom hela utbildningen och är en följd av att man är flexibel och förberedd.

Risken är att några deltagare ägnar kaffepausen till att göra mobilsamtal eller svarar på mail, men det måste instruktören vara lyhörd för och försöka undvika.

– Vår erfarenhet är också att det är några få i gruppen som är mer aktiva och står för det mesta av snacket, men det kan instruktören avvärja genom att låta varje elev komma till tals, säger Peter Strand.

Ett sätt är att efter varje teoretisk utbildningsdel ställa ett antal kunskapsfrågor till eleverna och även där få igång en dialog kring de rätta svaren.

Efter lunchavbrottet så sker den praktiska delen och där är det viktigt att instruktören i förväg har kontrollerat att liftarna som ska användas fungerar.

– Och att instruktören kan liften själv. Är man osäker är varje uthyrare alltid beredd att gå igenom liften och ge en maskinintroduktion, säger Jan Åström.

– Sedan ska instruktören låta eleverna göra avspärrningarna så att ingen trafik kan komma in till liften, säger Peter Strand.

Om instruktören märker att någon elev tvekar framför manöverpanelen så kan man även ta hjälp av annan elev, som redan har erfarenheter.

– På så sätt skapar man ett engagemang från båda eleverna. Det är viktigt att instruktören är aktiv och känner av situationen, säger Jan Åström.





Ämne: Instruktör, Tips | Kommentera

Vad händer om du tappar utbildningsbeviset?

Till Liftutbildningsrådets kansli ringer personer som tappat bort sitt utbildningsbevis. Vad är det som gäller i den situationen?

– Det är tre saker att tänka på som vi gärna vill föra fram, säger Jenny Forssell på Liftutbildningsrådets, LUR:s kansli.

För det första så har varje auktoriserat utbildningsföretag förbundit sig att hålla ett register över alla de elever som genomför en utbildning hos dem. Registerinformationen måste företaget hålla under fem år, så länge utbildningsbeviset är giltigt.

– Syftet är att man ska kunna intyga vilka som gått utbildningen med namn och personnummer. Den som tappar bort sitt utbildningsbevis ska kunna höra av sig till utbildningsföretaget för att skaffa ett ersättningsbevis.

Det andra som den som tappar bort sitt utbildningsbevis ska tänka på är att varje arbetsgivare måste ha dokumentation över den anställdes teoretiska och praktiska kunskaper, dvs utbildningsbevis eller motsvarande. Dess regler finns angivna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6 29§)

Arbetsgivaren är skyldig att hålla register över den dokumentationen, digitalt eller i pappersform. Det innebär att för den som byter arbetsgivare och fortsatt ska använda lift, så ska den nya arbetsgivaren kunna dokumentera kunskaperna som det skriftliga tillståndet att få använda lift ska baseras på.

Den tredje saken att tänka på är ett praktiskt tips till instruktören och eleverna.

– Det som instruktören kan tipsa eleven om efter utbildningen är att ta en bild av utbildningsbeviset med sin mobiltelefon och spara bilden på någon molntjänst. Skulle man tappa bort beviset framgår det av den bilden vilket utbildningsföretag man ska vända sig till för att få ett nytt. En mobilbild gör det hela mycket lättare, säger Jenny Forssell.

 





Ämne: Allmänt, Tips | Kommentera